Resa tillsammans till träning och tävling

Flera tiotals miljoner resor görs varje år inom idrotten. Den här förstudien har tagit reda på förutsättningarna att påverka resvanorna, både med attityder och tekniska hjälpmedel som appar. Slutsatsen är att det är tufft att ändra resvanor, men det finns saker som underlättar. Förstudien rekommenderar bland annat två saker: Att en nationell aktör som Riksidrottsförbundet får ansvar för frågan och en nationell teknisk lösning som gör det lättare att resa tillsammans till en aktivitet.

Södra tornet har 2023 –2024 genomfört ett utvecklingsprojekt tillsammans med vår samarbetspartner Beyond Research. Projektet ingår i FFI, (fordonsstrategisk forskning och innovation) med stöd av Vinnova. Det är en förstudie kring hur vi kan få fler att resa miljöanpassat till idrottsaktiviteter. Förstudien blev klar i juni 2024 och avslutades med en rapport som publicerades 14 juli.

Här kommer en sammanfattning av projektet. Om du vill veta mer eller är intresserad av att vara med i fortsättningen av projektet, kontakta Jonas Pertoft, jonas@sodratornet.se eller ring på 018-474 86 01.

Projektidén

Söndag morgon 07:45, Gränby ishall, ett hundratal bilar släpper av tjejer och killar med konståkningsväskor och hockeytrunkar. Ett barn i varje bil, ett oerhört resursslöseri.

Riksidrottsförbundet säger att resorna är idrottens enda stora miljöproblem. Vi pratar om hundratals miljoner resor per år till träning och tävling, bara i Sverige. Skulle vi inte behöva den energi- och transportkapaciteten i andra delar av samhället?

Och tänk om vi kunde ge unga vanan att resa hållbart redan nu? Vi har redan fått in vanan att kolla träningsschemat med mobilen, tänk om vi får in vanan att trycka på en knapp ”resa tillsammans”, där man hittar kollektivtrafik och andra att samåka med? Faktiskt, vi vill att fler ska åka. Det är många som vill komma till Gränby ishall på söndag morgon, men de har inte föräldrar som kan skjutsa. Det är ojämlikt.

Logistikföretagen har kommit långt i att utveckla smarta digitala tjänster som bidrar till hållbarare transportssytem. Samtidigt finns ingen som utvecklar ett system för de hundratals miljoner resor som idrotten orsakar. Det är lite konstigt eftersom det redan finns appar med hela-resan-perspektivet, till exempel Google, som hittar kollektivtrafiken från din hemadress till träningslokalen i rätt tid.

De flesta klubbar har webbsidor anslutna till SportAdmin eller Laget.se som båda är förberedda för samåkning. Vad är problemet? Lagar och regler hindrar inte. Trafikinfrastrukturen finns där. Den digitala infrastrukturen finns i stort sett, så tekniken är relativt enkel.

Hypotesen för förstudien var att det inte räcker att med en lösning, det räcker inte bara med en app eller bara informationskampanj. Det finns redan appar och det råder ingen brist på information. Vi behöver få till en beteendeförändring, och den kan påverkas av många olika saker som regler, organisation, ekonomi och attityder. Men vi behöver också få en långsiktig lösning, som inte är en tillfällig kampanj. Därför behövs också en affärsmässigt fungerande lösning. 

I förstudien intervjuar vi olika aktörer och användare för att hitta förutsättningarna till en affärsmässigt och praktiskt fungerande digital tjänst.

Slutsatser – sammanfattning

Varje års görs tiotals miljoner resor per år till träning och tävling, flest av barn och unga och med en ökande andel skjutsande föräldrar. Det är svårt att ändra vanor, men om vi kan få några procentenheter fler att resa tillsammans kan det ge en stor vinst tillbaka. Det är en miljövinst, vi stärker sammanhållning i samhället och det blir billigare för alla parter.

Insikten är att Sverige har en bra startposition ur ett internationellt perspektiv: Vi har en organisation i form av RF (Riksidrottsförbundet) som täcker in i stort sett hela idrotten. Och de flesta utövare har appar som relativt lätt kan göra reseplanerandet lättare. Hindret handlar vanor. Möjliggörarna är attityder och teknik. Tillsammans kan de ändra vanor:

Teknik: Det mesta finns på plats. Två av tre utövare använder appar i sina mobiltelefoner för att planera sitt idrottande. Ett par appar har redan idag funktioner för samåkning. RF och appföretagen har redan ett samarbete kring en databas med nästan alla data som krävs. Det finns bara en hake: Data kring destinationen, adressen dit man ska. Det saknas idag ett nationellt anläggningsregister. Kommuner, klubbar och Lantmäteriet har idag egna system, det är en röra.

Attityder: Att ändra vanor tar tid och kräver motivation. I början av projektet utgick vi ifrån miljöargumentet, men studien visade att i det dagliga livet är sociala hållbarhetsargument starkare förändringsfaktor. Genom att fokusera på att bygga sammanhållning så kan vi ändra vanor, och då blir de miljömässiga vinsterna en följdverkan.

Slutsatsen är ett förslag på fortsättning i två delar: 1. Upprättandet ett nationellt anläggningsregister, koordinerat med RF och CIF. 2. Ett nationellt uppdrag åt RF att främja samåkning och kollektivtrafik.

Metod och analys

Studien genomfördes utifrån ett systemperspektiv, d v s att vi undersökte en serie perspektiv och hur de samverkar. Vi identifierade ett antal aktörer, där finns självklara som utövarna själva, deras föräldrar och idrottsledare. Men här finns också exempelvis kommersiella företag som utvecklar appar, kollektivtrafikbolag och intresseorganisationer.

I centrum står individen som fattar beslut om att åka själv eller tillsammans. För att förstå hur beslutet fattas började vi med kvalitativa studier på utövarna, särskilt unga. Vi lyssnade på dessa målgrupper med hjälp av fokusgrupper och intervjuer. 

Idrottsrörelsen är stor och mångfacetterad, därför gjorde vi också en översikt över vilka idrotter som finns, och hur många utövare de har. Vi hade inga anspråk på att täcka in alla idrotter, men däremot kunde vi täcka in ett spektrum av idrotter visar bredden med lagsporter och individsporter, inomhus- och utomhussporter, sporter med högre andel kvinnor och högre andel män. Vår studie tog inte upp parasport.

Intervjuer med appföretagen gav oss svar på vilka lösningar som är genomförbara, affärsmässigt och organisatoriskt. Det visade sig att de har stor kunskap, inte bara om själva apparna utan också om användarna och om idrottsrörelsen i stort. Deras digitala hjälpmedel gör livet lättare för idrottsutövare och idrottsledare, och har en huvudroll i att få fler att resa tillsammans. Vårt projekt kom fram till slutsatsen att appföretagen är de som bäst når ut till utövarna och deras föräldrar – så den lösning vi presenterar ska inte konkurrera med dom, utan ge dom bättre förutsättningar för innovation.

Nästa steg

Vi fick svar på de frågor vi hade satt och kunde peka ut riktlinjerna i en systemlösning. Den lösning vi pekar ut ger förutsättningar för effektivare transporter inom idrotten. Den bygger på två ben, dels att en aktör som RF får ett ansvar att driva frågan, och dels – som en följd av ansvaret – att det också finns en teknisk lösning. Båda dessa är relativt enkla att genomföra och kräver inga stora kostnader, tvärtom så sparar det resurser för samhälle och näringsliv.

Förstudien ger argument och underlag till en fortsättning. Även om den föreslagna lösningen är enkel så finns några knutar som behöver lösas. Den tydligaste handlar om ett nationellt anläggningsregister. För att utövare och föräldrar ska kunna planera att en resa (samåkninge eller kollektivt) så måste man veta vart man ska. Idag finns inget fungerande nationellt register över idrottsanläggningar, vilket ställer till problem för alla digitala lösningar. Det här är ett problem som flera pekat på i många års tid, och därför vill vi inkludera det i vårt fortsatta arbete. 

Planen är att genomdriva ett fortsättningsprojekt och i skrivande stund (juni 2024) har Södra tornet påbörjat en dialog med RF och CIF (Centrum för idrottsforskning) om att ta nästa steg. Vi ser framför oss att det inom ett par år finns de viktigaste delarna på plats för att få fler att resa tillsammans, både en organisation med tydligt ansvar och en teknisk lösning som gör att individer lättare kan planera resor tillsammans.

Länk till projektet på Vinnova:s webb.