Är brainstorming bra eller dåligt?
”En av de sämsta metoderna för att komma på bra idéer” sa en psykolog för några år sedan. Samtidigt är brainstorming den kanske mest använda metoden för kreativitet sedan den lanserades för 70 år sedan.
Definition av brainstorming
Alex Osborne var kreativ chef på reklambyrån BBDO i New York. Han lanserade begreppet brainstorm på 1940-talet och skrev flera böcker på ämnet kreativitet. Alex och hans byrå var framgångsrika, och kanske var det tack vare deras kreativa arbetsmetoder som det gick så bra?
Reglerna kan sammanfattas så här:
- Dela med dig av dina idéer hejdlöst. Andra kan kombinera dina idéer med sina.
- Kritisera inte andras idéer. Dåliga idéer kan utvecklas till bra.
- Ju galnare idéer desto bättre. Det är lättare att tona ner en idé än tvärtom.
- Hellre kvantitet än kvalitet. I mängden hittar man guldkornen.
Men det fungerar ju inte?
Redan 1958 kom en forskare på Yale fram till att brainstorming inte fungerade. Han jämförde med en grupp som brainstormade med en grupp som jobbade individuellt. De som inte brainstormade kom fram med dubbelt så många idéer. Dessutom hade de högre kvalitet på sina lösningar.
Sedan dess har olika studier gång på gång visat att brainstorming är en dålig metod. 2003 var det en annan forskare, Charlie Nemeth, som visade att om man låter gruppen kritisera varandra så blir man 20% effektivare än annars. Det finns alltså inga vetenskapliga bevis för att brainstorming är bra på att ta fram idéer och lösa problem. Men det finns kanske andra syften?
Brainstorma för trivseln
Trots beskeden från forskarna fortsätter arbetsplatser runt om i världen att brainstorma. Ordet är så bra, lätt att komma ihåg. Andra metoder har inte lika klatschiga namn eller så enkla regler. Metoden har också en stor fördel: Det är trevligt. Man känner sig mer kreativ som grupp. Rätt utförd så får alla komma till tals, och alla får uppskattning. De nyanställda får spela på samma bana som de mer erfarna. Det är bra för sammanhållningen helt enkelt.
I många verksamheter är det inte brist på antalet idéer, det finns massor av bra idéer och goda tankar. Problemet är att få saker att hända, att gå från snack till verkstad.
Bästa metoden för kreativ problemlösning
Vilka bättre metoder finns det istället för brainstorming? Svaret är att det finns massor att välja på. Beroende på problem och förutsättningar väljer man den metod som fungerar bäst i den situationen. Sen kör man inte samma gång efter gång, utan byter för att hitta nya vägar.
Tre saker finns med i de flesta kreativa processer för grupper och individer som samarbetar:
Trygghet. Man ska våga tänka i nya banor och våga göra fel. Ledarens roll i det kreativa arbetet är därför viktigt. Trygghet kan också vara att man vet sin roll, ramarna och vad målet är.
Tid och rum. Att avsätta tid för fasen när man kommer på nya idéer är viktigt. Många metoder bygger på att arbeta koncentrerat i korta perioder från fyra minuter till fyrtio, snarare än flera timmar. Därefter kan man ha faser för reflektion och diskussion. En klassiker är att sova på saken och fortsätta nästa dag.
Slump. Ett liten frigörande faktor, som kan hjälpa till i den kreativa processen. Tänk dig att du har kört fast, men så blundar du, öppnar en bok och pekar på ett slumpartat ord. Just det ordet måste du nu få med i idéarbetet. Det blir en hjälp som tvingar tankarna att smalna av och bygga på höjden istället för på bredden. Det kan bli nyckeln till att få det där magiska att hända i den kreativa processen.
Testa själva, och hör av dig om du behöver hjälp!
Jonas Pertoft
